HEJ VÅREN & POTATISLANDET

Nu har våren kommit, 10 – 15 grader i luften, strålande sol och orkanstyrka på vinden. Nu börjar stressen att kämpa med årstidens språng från vinter till sommartid och spadar och grepar har dammats av och grävandet har startat på alvar. Våren började för min del med att jag ramlade över årets första snödroppe som kikade upp ur jorden. Då sattes spaden i jorden och jajjemen: tjälen hadde släppt!

Lite smått och trevligt började jag med att rensa lite i blomsterrabatten som sig hör och bör så här i mars månad. Mitt dilemma med att gräva i rabatten är att jag aldrig klarar att bestämma mig vart blomsterlökarna ska få bo. Fö varje spadtag dyker en ny liten lök upp och det är alltid lika kul att hitta nya bostäder till lökarna. Nu bor för en gång skull alla på ett och samma ställe, vi får se hur länge det varar. Att flytta lök är dock ett trevligt och terapeutiskt vårpyssel.

Att plumsa i rabatten utvecklar sig snabbt till att leka mänsklig grävmaskin. Denna vecka började jag att vända jorden i det lilla trädgårdslandet. Här har jag odlat i 2-3 år så jorden är fin och lucker, men med dom obligatoriska gräsrevorna som behöver sållas ut varje år. Grävandet fick ett abrupt slut då grepen sattes i stöveln och foten blev illa tilltygad.

Som tur var gick det inget hål och foten överlevde misshandeln med ett blåmärke och en sprängande svullnad som övergick efter någon dag.

När foten och odlaren hade hämtat sig väcktes grävmaskinen till liv på nytt. Nu ska jag anlägga nytt potatis (och morotsland). 

Efter fjolårets potatisfiasko har jag bestämt mig för att anlägga ett nytt och mindre land med expansionsmöjligheter. Börja smått och gräva större efter hand är tanken. Området där landet ska ligga är gammal åkermark som har legat orörd i 20 år ca. I fjol gick vi med gräsklippare över denna lilla plätten, så det är en slags gräsmatta/åkerhybrid med kompakt lerjord under just nu.

Eftersom att vi klippte gräset så är det något lättare att spada svålen. Så till den som tänkt göra något liknande projekt är mitt tips: planera i tid och klipp gräset med maskin ett år i förväg. Det var verkligen värt det. Och börja alltid med grävandet under den bruna våren, altså före gräset börjar växa. Just efter att tjälen har släppt är allra bäst (enklast).

Som illustrationen här ovan visar så började jag med att mäta ut landet och satte grepen i kanten på mitt tilltänkta land så att det blir ett utstakat område. Jag böjde även jorden lite fram och tillbaka med grepen så att svålen började lossna. Så med 40-50 cm mellanrum gick jag även över med grepen horisontalt så att det stakas ut portionsstora stycken i jorden. Så är det bara att gå över med spaden efter grepen och då lossnar svålen relativt enkelt och i fina stycken. När kånkandet och grävandet är klart så vänder jag jorden en gång med grep och rensar ut tuvor och gräsrötter.

Lerjorden blir stenig och kompakt mycket fort efter att den blivit exponerad för solen, därför hällde jag på ett par lass med spån från höns och kaninhuset och toppade med en skotkärra kaninbajs i hopp om att jorden ska hålla sig ”jordig” under materialet och inte förvandlas til sten i solen. Nu får jorden ligga fram tills jordfräsen plockas fram. Jag kommer fräsa ner spånet och skiten och luckra jorden i omgångar fram tills det är dags att sätta potatis. När jag kommer så långt så häller jag också ett par säckar med trädgårdsjord på lerjorden. Påsjorden fräses ner i lerjoden med spånet. Det blir självfallet billig blomjord från ÖoB.

Billig jord innehåller mycket torv som fort bryts ner, vilket är utmärkt till detta ändamålet, då jag behöver en billig jordförbättring och vill ha snabb fart på mikrolivet där nere. När så allt grävande och fräsande är klart är det bara att sätta potatisen. Jorden är vid denna tiden absolut ingen utmärkt odlingsjord, men spånet, gödselen och nya påsjorden gör att den går att arbeta med, täcker man dessutom ytan med gräsklipp så slipper man att leran blir överdrivet hård och stenig dessutom. Efter ett par år kommer detta landet att bli riktigt bra, men tyvärr får man inställa sig på halvdana resultat första året. Potatis tycker ju inte om för mycket gödsel, vilket jag har puttat ner en hel del i jorden vid detta laget, men jag chansar på att det går bra ändå. I fjol satte vi potatis direkt i lerjord som inte va lika bra bearbetad och jorden var allt för utarmad ogödslad och skörden blev dårlig, så jag ger gödslingen en chans i år.

På en liten sträng bredvid potatisen tänker jag så morötter också, det fick vi ganska bra resultat med i lerjorden i fjol. Då lägger jag bara en sträng med påsjord ovanpå lerjorden och sår fröna.

Så kan man altså anlägga ett potatisland i gammal lerjord. OBS. räkna med svett, ont i ryggen och grepar i stöveln, men det är värt det tillslut, jag lovar!